| Makro Sverige |
| Rubrik |
Förklaring |
| Genomgående avser förändringstalen förändring i förhållande till motsvarande tidpunkt föregående år alternativt motsvarande period ett år tidigare. |
| ALLMÄNT |
| Folkmängd |
Folkmängd enligt SCB. På riksnivå publiceras månatlig statistik, till skillnad från länsdatat. |
| TILLVÄXT OCH KONJUNKTURLÄGE |
| BNP |
Bruttonationalprodukt, angiven i miljarder kronor, under kvartalet. Procentuell tillväxt i förhållande till motsvarande period föregående år. |
| Barometerindikatorn |
Ett index som väger samman ett antal olika konjunkturparametrar i den svenska ekonomin med avsikt att ge en helhetsbild över konjunkturen. Indikatorn tas fram av statliga Konjunkturinstitutet varje månad. Värden över 100 betyder starkare tillväxt än normalt och värden under 100 svagare tillväxt än normalt. Över 100 respektive under 90 är ekonomin mycket starkare respektive mycket svagare än normalt. |
| Inköpschefsindex |
Ett index som väger samman uppfattningar om nuläge och framtid hos cirka 200 inköpschefer i större företag. Värden över 50 anses indikera tillväxt i ekonomin och värden under 50 tillbakagång. De flesta länder och EU har inköpschefsindex. I Sverige publiceras det i samarbete mellan Swedbank och SILF (inköpschefsföreningen. |
| PRISUTVECKLING |
| KPI |
KonsumentPrisIndex. Beräknas av SCB på månatlig basis. Index beräknas på en vägd kort av produkter och tjänster för konsumentbruk. Förändringstakten i index är det som i dagligt tal brukar kallas inflationstakten. |
| PPI |
ProducentPrisIndex. Motsvarighet till KPI, men mäts i näringslivet för att spegla företagens kostnadsutveckling. PPI har flera delindex, varav vi redovisar prisutvecklingen på inhemska insatsvaror. |
| Rå/insatsvarupriser |
Det fjärde nyckeltalet under rubriken prisutveckling är ingen regelrätt mätning av den exakta kostnadsnivån, utan en delmängd från inköpschefsindex (se ovan) över hur inköpscheferna upplever prisutvecklingen på rå- och insatsvaror. |
| RÄNTE- OCH VALUTALÄGE |
| SSVX 3M |
Tre månaders statsskuldväxel. En del av den svenska statens kortfristiga upplåning på penningmarknaden. Denna ränta är en av de vanligaste måttstockarna för "den korta riskfria räntan". Vi redovisar veckosnitt för den vecka som föregår tidningens presstopp. Det minskar risken för att en enskild dagsnotering av dramatisk art ska slå igenom. Källa är Riksbankens hemsidas statistikmodul. |
| SO 5Y, 10Y |
Fem respektive tio års statsobligationer. En del av den svenska statens långfristiga upplåning på de finansiella marknaderna. Någon av dessa två räntor brukar normalt användas som måttstock för den "långa räntan". Veckosnitt används, se ovan. Källa är Riksbankens hemsidas statistikmodul. |
| Bostadsobligation 5Y |
Genomsnittlig räntenivå på bostadsobligation på den svenska finansmarknaden. Källa är Riksbankens hemsidas statistikmodul. Bostadsobligationer ges ut av bolåneinstituten för att finansiera utlåningen till svenska bolånekunder. Räntan följer normalt sett de svenska statsräntorna med tillägg för riskpremie. Riskpremien kan dock variera kraftigt i olika marknadslägen. |
| Kronan (TCW-index) |
TCW-index står för TradingCurrencyWeighted och är ett index för en viktad valutakorg med Sveriges 21 viktigaste handelsvalutor. Index beräknas av Riksbanken En uppgång i index betyder att den svenska kronan försvagats, vilket är bra ur exportsynpunkt. En nedgång i index betyder att den svenska kronan stärkts, vilket är bra för importföretag som får lägre inköpskostnader. |
| Valutakurser |
Vårt urval av de fyra valutorna US-dollar, euro samt de norska och danska kronorna täcker Sveriges viktigasta handelspartners. Kurserna hämtas från Riksbankens hemsidas statistikmodul. Veckosnitt används av samma skäl som för räntenoteringarna. |
| BYGGMARKNAD |
| Tillväxt byggmarknad |
Tabellen redovisar senast kända utfall samt prognoser för innevarande och nästkommande år enligt Sveriges Byggindustriers bedömning. Prognosåren är markerade med P. Värde avser marknadens storlek, mätt som årets bygginvesteringar, i miljarder kronor. Förändringen avser tillväxt i förhållande till föregående år. Vi redovisar dessa två delmarknader var för sig då de är mycket olika till sin natur. Den totala byggmarknaden inkluderar även infrastruktur. |
| Konfidensindikator bygg |
Delmängd ur Barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet (se ovan). Konfidensindikatorn väger samman ett antal olika frågor över tillståndet och framtidsutsikterna i branschen. Index redovisas som så kallat nettotal, vilket innebär att det beräknas som andelen positiva svar minus andelen negativa svar. Index går mellan 100 och -100. De båda ytterligheterna, som i stort sett bara kan uppkomma i teorin betyder att alla tillfrågade företag tror samma sak. Vid nollpunkter väger det alltså 50/50. Index uppdateras av Konjunkturinstitutet varje månad. |
| Förväntningar |
Förväntningar på byggvolym respektive anbudspriser är två framåtblickande delmängder ur konfidensberäkningarna för byggsektorn. Genom att titta på utvecklingen uppdelat för volymer och priser får man en dynamisk bild av hur lönsamhetsförutsätt-ningarna påverkas. |
| Bygglov |
Antalet beviljade bygglov för små- och flerfamiljshus enligt SCB. För flerfamiljshus avses antalet lägenheter i husen.Värdet avser rullande fyra kvartal. Statistiken har en viss eftersläpning, på grund av sen inrapportering från många kommuner till SCB. |
| Påbörjade bostader |
Värdena avser antalet påbörjade bostäder i små- och flerfamiljshus enligt Boverkets prognoser. I likhet med siffrorna för Sveriges Byggindustrier (se ovan) redovisas tre år, föregående års utfall samt prognoser för innevarande och nästkommande år. |